Feb 222015
 

Attans! Det blev ett bomskott på jakten igår!

Tyvärr händer det ibland och jag vill ta lärdom av detta för att minsta risken för framtida bomskott. Man kan fundera på skottet på ett vis som inte bryter ner en som jägare utan bygger en bättre jägare. Det absolut sämsta man kan göra är att inte bry sig alls, kanske vissa till och med inte förvissar sig om att det var en bom. För om det var en skadeskjutning så ska det tas om hand på bästa vis oavsett viltslag.

En första fundering kan riktas mot tekniken. Har något hänt med siktets inställning? Ett provskott kan påvisa faktum. I detta fall har inte jag skjutit något provskott men jag gissar att det bara bekräftar min starka känsla av klantigt uselt skott.

Tankar kan gå runt skytteträning, ens egna förmåga och ens uppfattning om den egna förmågan. Med bra träning lär man sig sina gränser. Träning är viktigt inom jakten för att bedriva den på ett etiskt sätt med skott som ska ge dödande effekt utan onödigt lidande. Det passar inte bra att träna i skogen på djur. Men det är ju klart att jakt ger nyttig erfarenhet, se bara till att det är bonuserfarenhet efter träningen. Ju mindre man tränar desto större risk att uppfattningen om förmågan överstiger verkligheten. En annan effekt av träning är att man lär sig känna igen olika fel och när ett dåligt skott är avlossat så kan man ha en känsla av vad för fel som gjordes.

Jakten var en vakjakt på räv under lördag morgon. Jag kom till mitt pass i mörker. Det första jag brukar göra väl i pass är att ladda vapnet. Jag kan inte komma ihåg att jag glömt det tidigare men det gjorde jag igår. Sedan SMS’ade till jaktledaren att jag var på plats. Jag tog upp min handkikare med laser för att mäta in avstånd till referenspunkter och spana av. Jag hade åker från 90 grader till vänster runt framför mig till 160 grader till höger. Jag började mäta avstånd från min högra sida och svepande mer och mer till vänstra sidan. Det var fortfarande för mörkt för att se detaljer. För dem som inte vet och har tittat i bra optik, så är det så att man ser bättre genom handkikaren eller kikarsiktet än utan. När jag kommer till 45 grader åt vänster ser jag en vad jag uppfattar som “gräsbuske”. En bra referenspunkt som stack ut. Lyfter kikaren för att mäta avstånd men ser då tydligt i kikaren att det är ju en räv! Nu står den redan och tittar på mig! Inte bra, rävar är snabba och det är önskvärt att som jägare se räven innan den ser dig. Försökte i detta läga att lägga ner kikaren och lyfta bössan. Det kan inte gå för långsamt för räven kommer antagligen att sticka rätt snart. Det kan inte heller gå för snabbt för räven står trots allt stilla och en snabb rörelse sätter den i språng. När jag lyft upp bössan ser jag det tillbakadragna slutstycket… F-n! Inser att jag glömt ladda. Magasinet ligger i jackfickan. Jag tar upp det och sätter det på plats men det låter och räven börjar springa rakt bort. Jag får i ett skott och provar vissla till. Räven stannar upp, vinklar kroppen till höger och tittar. Jag skjuter och samtidigt som jag skjuter så vrider räven bort kroppen och börjar springa. Efter smällen springer den snabbt som tusan rakt bort till åkerkanten och efter kanten till slutet på åkern.

Nu när jag tänker på skottet så forcerade jag lite för mycket efter laddning av skott i loppet. Jag borde ha tagit mer tid på mig precis vid skottet, bara en sekund eller två. Då hade räven säkert också hunnit börja springa innan avfyrning och i det läget hade jag hållit inne på skottet. Hade jag haft bössan laddad så hade jag skjutit den där jag såg den från början, så länge stod den stilla. Jag mätte 30 meter till där den stod, 70 meter till där den stannade upp vid skottet och 350 meter till den punkt den lämnade åkern och jag inte såg den mer. Den sprang snabbt och friskt. Känslan var en miss till höger om räven. På åkern hittades varken blod eller pälshår. Ammunitionen var Norma VMAX 50 grain i kaliber .223 remington. En snabbexpanderande kula som ger ordentliga skador även vid en mindre lyckad träff.

(Detta bloginlägg räknas som nummer 08 av 53 i Blog53.)

Feb 152015
 

IMG_0308

Det har varit fortsatt låg aktivitet i hemmet efter förkylningen. Jag är inte helt kry än och har gått i säng riktigt tidigt hela veckan. I helgen fick jag till och med ställa in min planerade jakt. Tråkigt men nödvändigt för att bli frisk.

Innan jag blev förkyld så hann jag i varje fall besöka en dykläkare och ta en lungröntgen. Alla resultat är färdiga och det är helt ok att dyka igen ur medicinsk synpunkt. Då det var länge sedan jag dök så är det passande at göra första dyket med en instruktör för att repetera grunderna och de övningar jag gjorde i open water. Därför har jag bokat ett refresh-dyk med Fantasea Diving om ett par veckor. Jag hoppas att all förkylning är borta då så det inte blir inställt. Vid refresh-passet blir det ett teoritest på grundkunskaperna så nu har jag börjat studera både open water-boken som testet är på samt advanced open water-boken. Det är roligt att öppna de böckerna igen och glädjande nog verkar jag komma ihåg en hel del. Jag har läst böckerna en gång nu och kommer att hinna ett par svängar till.

När jag dök tidigare så hade jag en dykdator som en icke aktiv dykarkompis ägde. Den lämnade jag tillbaka för flera år sedan. Nu när jag ska dyka igen så vill jag gärna ha en dykdator med mig. Det är bekvämt och känns säkert. Datorn jag lånade klarade endast vanlig luft och nu när jag funderat på en egen så blev ett utav mina krav att den ska klara Nitrox (syreberikad luft där andelen syre är högre än i vanlig luft). Valet föll på en instegsnivå av dykdator som mer än väl kommer räcka för mig, en Mares Puck Pro. Den vann över alternativet Suunto Zoop bland annat för att den har bakgrundsbelyst display. Nu hinner jag lära mig datorn och testa den vid refresh-dyket.

Jag tycker det är bra med säkerhet, både i form av kundskap och erfarenhet så att man agerar rätt men även beredskap för om något går snett. Tidigare har jag haft en dykförsäkring hos DAN Europe och den har jag återaktiverat. Så sammantaget blir de säkerhetshöjande åtgärderna till i vår/sommar: nytt medisinskt intyg, refresh-dyk, teorirepetition och dykförsäkring. Ytterligare åtgärder som lockar men inte kommer nu är rescuediver-kursen.

För övrigt och relaterat till bilden ovan så har jag kompletterat min actionkamera med ett hus vattentätt till större djup än jag kommer dyka till. Kameran är en Contour ROAM2 som jag hittade till ett superpris när en ny sportbutik öppnade i stan.

(Detta bloginlägg räknas som nummer 07 av 53 i Blog53.)

Feb 082015
 

40

Senaste två veckorna har enkom handlat om VAB och egen sjukdom. Båda grabbarna har varit hemma över en vecka med feber. Själv har jag varit hemma hela veckan som gått med feber och tre dygn över 40C. Därför har det inte hänt mycket. Imorgon tänker jag arbeta igen och hoppas att piggheten snart infinner sig.

(Detta bloginlägg räknas som nummer 06 av 53 i Blog53.)